Interiörerna i ”Undisclosed Inquiry” skildrar rum där man rör sig inom privata sfärer, snarare än offentliga. De är till exempel sovrum, arbetsrum, sällskapsrum; platser för avskilt eget arbete, privata samtal eller vila. Inga personer syns i bilderna. Utan aktörer kan man bara anta, eller ana, att något kommer att ske här – eller att något redan har utspelat sig här.

Interiörerna på bilderna är från början filmkulisser – de förekommer som bakgrunder i en serie stumfilmer från 1913–1914, regisserade av Louis Feuillade. Det är filmatiseringar av en serie kriminalromaner som handlar om ett mystiskt kriminellt geni och en detektiv som försöker fånga honom. Återkommande teman i filmerna och böckerna är det dolda, hemliga, svårfångade och oförklarliga.

Titeln ”Undisclosed Inquiry” antyder en utredning eller ett utforskande. Men också tystnad – att information inte har delgetts. Vilka som utför utredningen, eller vad som är föremål för undersökningen, avslöjas inte av titeln eller bilden. Som betraktare är det naturligt att inneha rollen som frågeställare, medan rummet genom sina stängda dörrar och oöppnade lådor kanske innehåller dold information. Men utredaren kan även vara en fiktiv gestalt som inte figurerar i bilden.