Ibland får jag idéer till mina bilder när jag är ute och går. Jag ser något jag fastnar för, det kan vara en stämning eller ett speciellt ljus. Det känns som någon form av vibration, en resonans. Då brukar jag ta ett foto som stöd för minnet. Sedan får det ligga och mogna tills det hamnar i rätt sammanhang på grund av något jag läst eller tänkt. Så var det med björken.

Något år efter att jag hade tagit fotot dök den upp från mitt undermedvetna igen. Jag visste med ens hur målningen skulle se ut, med de skarpa kontrasterna och upplösningen av björken in i bakgrunden som i stort sett är helt abstrakt. Jag funderade över det förmätna i att förutsätta att bara människor har spöken. Skulle inte en björk kunna ha ett spöke?

När jag är färdig med en målning kan det ofta ta ganska lång tid innan jag känner att jag förstår vad den handlar om. Att få visa det jag gör för andra och höra deras tankar är en viktig del i den processen. En del bilder är mer gåtfulla än andra och Ghost är en av dem.

För mig uttrycker bilden en känsla av existentiellt hot och en sorg över något som håller på att gå förlorat. Kanske finns där också en glimt av hopp i ljuset och de skarpa kontrasterna, skört men obevekligt. Det kan vara så att björken inte alls håller på att försvinna i upplösning, kanhända den tvärtom håller på att materialisera sig? Helt klart är i alla fall att den befinner sig i ett mittemellan, i gränslandet mellan två tillstånd. Ännu är inget avgjort.

Hemsida: www.annanorvell.com