Broderiet Girjas handlar om en sameby i Gällivare kommun som drog den svenska staten inför rätta för att klarlägga vem som äger rätten till jakt och fiske inom deras fjällområde. En beslutanderätt som svenska staten tog ifrån samebyarna 1989 då ILO 169 om ursprungsbefolkningars rättigheter röstades igenom. Beslutanderätten över vilka som fick jaga och fiska inom samebyarnas områden, som tidigare legat på samebyarna själva, gavs då till länsstyrelserna.

Tingsrätten och Norrlands Övre Hovrätt har 2016 och 2018 dömt till samebyns fördel och fastställde att Girjas sameby har ensamrätt att förfoga över jakt och fiske i sitt område ovanför odlingsgränsen. Staten har överklagat och Högsta domstolen kommer att ge sitt utslag runt årsskiftet 2019/20.

Vargarna i bakgrunden är en metafor för de hot, fyr- eller tvåbenta, som kan finnas mot samebyar. När jag bodde i de jämtländska fjällen hade vi en granne som hittade papper på sitt hus från när det byggdes någon gång på 40–50-talet. På papperet stod det att huset hade byggts till samer. Vi stod då och pratade om varför det stod så – rasar det ihop snart eller använde de undermåliga material? Frågan kvarstår, så det är därför det även finns hus i bakgrunden på broderiet.

(En sameby är en ekonomisk förening. Det vill säga, Inte en fast by utan samer som gått samman för att hjälpa varandra med renskötseln.)