Idén till verket fick jag när jag satt hemma och skrapade en Trisslott. När det var ett fält kvar så la jag myntet jag skrapade med åt sidan och greps av en undran om vad som skulle hända om jag aldrig skrapade fram beloppet och fick reda på om det var vinst på lotten eller inte.

Att vara i ovisshet och veta att så småningom blir lotten gammal och inte giltig längre. Och utifrån det utvecklades tanken att göra ett konstverk – utan glas – för att se om publiken skulle kunna hålla sina nypor i schack och inte skrapa.

Och jag greps även av en känsla av förgänglighet, det kan kanske låta högtravande med tanke på att det bara är en Trisslott, men som Livet självt – en grundläggande osäkerhet, att skrapa och se var det är, men innan dess vet vi inte, det kan bli hur som helst. Och väl skrapat är det slut, likt livet tar slut en dag – det var det, det var livet.

Samtidigt kändes det rätt knäppt på något kul sätt att ställa ut en Trisslott. Det är ju faktiskt bara en helt vanlig lott, och skrapar man är det bara en helt vanlig skrapad Trisslott – totalt poänglöst.

Men ändå hoppas jag att någons nyfikenhet blir så stor att han eller hon är beredd att betala en miljon för att stilla den.