Theodor Nilsson

Theodor Nilsson

Titel: 220. Stadsråttan

Teknik: Olja på duk

Theodor Nilsson

Lukten och känslan av trä tar mig tillbaka till min morfars träverkstad, där jag stod och täljde medan han gjorde någon möbel eller en liten uppfinning till stugan. Att jag nu i min konst arbetar med trä är nog delvis för att jag vill bli påmind om just detta fina minne av min morfar och mina norrländska rötter.
Jag har ett starkt intresse för naturen och jag använder mig av metoder och material som samspelar med den, vilket ger mig en större samhörighet med min bakgrund.

I kombination av skog, mark och djurliv kretsar mitt arbete också kring min nuvarande situation, mitt vardagsliv som en ung man, som poserar mitt storstadsliv på Instagram. Att hitta en balans mellan dessa två sidor av mig själv är något jag har försökt att göra i hela mitt liv, så att det finns med i mitt konstnärliga arbete känns självklart.

Jag använder mig av humor för att kommunicera denna ”konflikt” mellan naturen och staden. Till exempel i verket som jag ställer ut på Liljevalchs, Stadsråttan, så jonglerar jag med tanken på att en ”stadsråtta” kan se självklar ut på en snöskoter när de inte har något att göra med varandra egentligen.
I den humorn så gömmer sig en frågeställning om det i själva verket går att en ”stadsråtta” kan vistas i norra Norrlands skogar utan att bli dömd eller döma de som bor där.

Fiskar är återkommande i mina verk, jag använder dem som en metafor för olika personlighetsdrag och likheter mellan fiskar och människor som jag har i mitt liv.

Man kan säga att det är så jag arbetar när jag använder mig av djurmotiv generellt, jag kan med hjälp av dem skildra olika typer av egenskaper hos människor och vad vi har för likheter eller olikheter.
Som att jag tar till mig råttan som en symbol för storstaden och dess invånare. Eller att jag målar en graciös stork på baksidan av en skinnjacka istället för att ha det klassiska motivet av något ”tufft” och ”hårt”.

Instagram: @Theovnilsson

Se mer verk från Vårsalongen

Varukorg