Kopparsticket som teknik kännetecknas av långsamhet och motstånd. Belöningen består i en knivskarp linje, distinkt och med ojämförlig skärpa vilket ger bilden en särpräglad kylig och silvrig ton. En handens klarhet, en tankens klarhet. Reflektion…

Arbetet med kopparstick innebär att man på ett sätt att arbetar mot vår tid. De långsamma processerna står i kontrast till den hastighet med vilken det idag är möjligt att framställa och trycka bilder. Men genom att spegla sig i det otidsenliga får vi också syn på det tidsenliga och kan därmed börja diskutera bilders olika kvalitéer. Utifrån detta resonemang blir kopparstickets specifika karaktär aktuell på ett nytt sätt och långsamheten en motståndshandling.

När jag arbetar med kopparstick innebär det att jag till fullo ägnar mig åt linjen, eller rättare sagt den fördjupning som är en förutsättning för linjen. Det handlar om att ge linjen en form, en karaktär och en betydelse. Tillsammans med alla övriga hundratals linjer uppstår så en polyfoni av röster där några skriker, några viskar, några skevar, några står rakryggade, några försynta… Det viktiga är att alla får komma till tals och hittar sin plats.