I mitt verk problematiseras kvinnans begränsade fruktbarhetsperiod. Fertilitet är makt, och har genom historien använts för att kontrollera kvinnor. För att stänga in kvinnor. Idag sjunker barnafödandet. Allt fler kvinnor väljer att inte skaffa barn, eller gör det på egen hand. Ett sätt att ta makten. Att ta sig ur hemmets förväntade roller och dynamiker.

Ett fönster har historiskt ofta skildrats som en dröm om frigörelse, men också som en passivitet och social kontroll. Kvinnan vid fönstret betraktar världen, snarare än agerar i den. I mitt verk kliver kvinnan ut genom fönstret, men möter på vägen smärta i form av omvärldens motstånd gällande hennes val.

Att arbeta med metall är att uppleva att det mest solida och ogenomträngliga går att omforma, förflytta och förändra. Det är en stärkande och kraftfull upplevelse.

I mitt konstnärskap intresserar jag mig bl.a för hemmets maktdynamiker, fertilitet och mödraskap. Jag samlar på kvinnors röster, nu och då. De rör sig alltid där någonstans i mig, som grund för mitt skapande.