Sedan jag var liten har jag tyckt om att stå vid havet och se ut mot horisonten. Särskilt om vintern, när gråvädret ligger tungt över öarna och gör allt ljus så viktigt. När stormen rasat ett tag drivs havsfåglarna in mot land, trutar och måsar hänger på vinden och blickar ned mot bränningarna i hopp om att någon fisk eller krabba ska slås ihjäl mellan vågor och granit. Plötsligt återvänder ljuset. Som från ingen stans bryts molntäcket upp, och solens låga strålar tecknar fåglarna och gör horisonten mer lockande än någon gång.

De senaste åren har jag försökt återskapa varianter av dessa vinterminnen i olika akvareller. Jag minns inte helt hur det var, så det får bli lite olika från gång till gång, man provar sig fram – som här. Det såg nog aldrig så ut, men det känns så nu.

Hemsida: https://www.axelthorenfeldt.com

E-post: axel@thorenfeldt.com