Liljevalchs Vårsalong 2026

Redan under pandemien började jag sy bröstkorgar. De inre organen hjärta och lungor behöver skyddas. Revbenen får utgöra gallret. Jag kan också se bröstkorgen som ett symboliskt skydd för känslor, drömmar och längtan. I allt mitt arbete vill jag undersöka det starka och kraftfulla likväl som det svaga och sårbara. Bröstkorgen är den starka kraften, som värnar om det svaga. Vi måste vara sårbara och inte förhärda. Stärka de goda krafterna.

Jag har fått min konstnärliga utbildning på Konstfack på 70-talet. Det var på facket för Dekorativ målning, som jag var elev. Jag har målat under alla år, men längtade efter en ny teknik. Det blev textil, som fick ersätta måleriet. Jag bytte pensel och oljefärg mot nål och tråd för några år sedan. Stygnen är enkla och jag syr lager på lager, för att få den färg jag vill ha och för att uppnå ett djup i bilden. Jag började med bomullstråd för att senare helt övergå till sysilke, som ger en mer ljusreflekterande yta. Tyget är alltid linne.

Jag arbetar oftast i teman, som kan pågå under flera år. Ämnen, som jag ägnar mig åt, anknyter till varandra. Bland annat har medeltida kyrkmålningar inspirerat mig. Silketrådens färger får mig att tänka på kalkmåleriet, som jag lärde mig på Konstfack.

Att sy med tunn tråd och små stygn tar tid men är samtidigt vilsamt och meditativt. Ibland gör jag skisser, men oftast är det ett ord eller mening, som utgör grunden för arbetet. En bild leder till nästa och många gånger dyker oprövade idéer upp under arbetets gång. Det blir ett flöde, som ger upphov till nya motiv och gestaltningar.

Kungsör 2026 01 23
Lilian Granquist Fransson

www.liliangf.se
artist@liliangf.se
www.instagram.com/lilian_lgf/