Vault of Silence XXV är ett skulpturalt objekt i form av en ljusbox där jag undersöker relationen mellan människokroppen och rum som präglas av fysiska begränsningar. Verket tar sin utgångspunkt i min långvariga fascination för skyddande, underjordiska miljöer och deras ökande relevans i vår samtid. I likhet med min övriga praktik rör sig arbetet kring hur kroppen anpassar sig till, formas av och förhandlar med rum som både erbjuder trygghet och verkar begränsande.
Det konceptuella ramverket bygger på värdet 0,75 – den yta som beräknas per person i svenska skyddsrum och bunkrar: 0,75 kvadratmeter per individ. För mig fungerar denna siffra som en symbol för spänningen mellan instängdhet och personligt utrymme, och väcker frågor om vad det innebär att existera inom så strikt avgränsade ramar. Fokus ligger på kompression, introspektion och hur trånga miljöer påverkar kroppens rörelser, sinnesstämningar och upplevelse av frihet.
Verket är uppbyggt av återvunnet material såsom träplankor och elkablar och består av en träkonstruktion i form av en bur, täckt av transparent industriplast. Genom monotypi, gravyr och bildöverföring bär PVC-ytan tryckta spår av deformerade fragment av människokroppen, upplysta av LED-remsor. Inuti strukturen döljer sig en instängd skulptural form som gradvis förskjuts – från en komprimerad kropp till något som börjar sammanfalla med själva konstruktionen och slutligen interagerar med utställningsrummets arkitektur.
Eliska Kovacikova







