Jag skapar objekt som leker med former från insidan av kroppen. Jag formar dem i garn eller lera eller i en kombination av de båda materialen. Tarmar, lungor och revben möts utan urskillning, som prydnadsföremål, ofta med en öppning att fylla med stjälkar eller kroppshat.

Med mina textila skulpturer, gjorda i punch needle-broderi, vill jag bända den tvådimensionella mattan alla har en relation till, in i en tredimensionell form. Det är djuriskt, organiskt och surrealistiskt när jag undersöker lust, utsatthet och vånda i mötet mellan brutalitet och skönhet.

Som i en patologisk studie eller på ett slakteri placerar jag mina verk på labbstativ eller hängandes i kedjor, där de sammanblandas med mytologiska motiv och textilens förföriska mjukhet. Det handlar om den sönderslagna kroppen, som svanen får gestalta genom sina mytologiska bottnar, det handlar om omformandet av kroppar, om en cyklisk storleksförskjutning av expansion och kompression.

Kärnan i mina verk är den politiska och psykologiska aspekten av kroppsideal – de ideal som förvandlar jagets identitet till en objektifiering av kroppar. Genom att omforma detta kroppsliga fokus, vill jag sudda ut gränsen mellan subjekt och objekt och exponera inre organ som prydnader. Eftersom våra inre organ utgör kroppens igenkännliga strukturer, alla med specifika funktioner, representerar de den stora likheten mellan kroppar. Jag undersöker den blick som landar på ett objekt, på omformandet av objekt till subjekt, för att sedan understryka hur även subjektet kan bli till ett prydnadsföremål.

Den textila tekniken punch needle är en långsam och envis process. Öglorna av garn syns som enskilda punkter, men utgör också en helhet som besitter en nästan påträngande materialitet. Punch needle-tekniken påminner om tuftning, men görs helt för hand genom att trä garnet ögla för ögla genom en linneduk med ett nålverktyg. Det tidskrävande arbetet är både meditativt och maniskt, där närheten till materialet och formerna som växer fram mellan händerna är avgörande för mig.