I min konstnärliga praktik arbetar jag främst med måleri som metod för berättande.
Mitt konstnärskap kretsar kring frågeställningar om klass, uppväxtvillkor, identitet och längtans mångtydiga skepnader.
Jag brukar tänka på målningarna som scener, där tillstånd, känslor och händelser utspelar sig.
Figurerna bär på minnen, erfarenheter, frågor och berättelser. Det osäkra, flyktiga och ofta motsägelsefulla aspekterna av att vara människa. Målningarna blir en slags poetisk berättelse där det självbiografiska vävs samman med det fiktiva- om att förstå och omfamna vår komplexitet, en plats där identitet formas och omformas och nödvändigheten av att få förlora sig ibland.