Jag levde i Casablanca, Marocko under mina tonår, en plats där havet alltid varit en central gestalt. Den här scenen utspelar sig på Bouznika, en strand vid utkanten av Casablanca som var populär bland ungdomarna på min skola i början på 90-talet. Det var lite som en fredad plats, där man kunde träffa andra ungdomar, vänners vänner, och prata långt efter att solen gått ned, drömma sig bort. Jag kom att tänka på hur låsta vi kände oss då men hur fria vi egentligen var i retrospektiv. Men framförallt hur vi inte väljer var vi växer upp och hur lyckligt lottade vi var, och är än idag. Vi gavs ett utrymme att vara just tonåringar, i ett känslotillstånd mellan oövervinnlighet och total osäkerhet.

Född och uppvuxen först i Sverige, sedan Marocko och Frankrike har jag upplevt olika kulturer och intresserat mig för det lika i det olika, att söka och belysa det som förenar människor i vitt skilda kontext.
Jag gillar att experimentera med olika tekniker men jag har helt klart en preferens för bläck. Svart permanent bläck (tusch) för konturlinjen och sedan färgbläck eller akvarell för färgläggningen. Jag jobbar då med en mängd olika små keramikskålar innehållandes min valda färgpalett. Det här är en teknik som kräver precision, men jag älskar effekten av skarpa svarta linjer och färger som smälter in i varandra, samt oförutsägbarheten med att jobba med bläck. Vad gäller motiv föredrar jag att avbilda människor, men variation är viktigt, så jag håller ett öppet sinne för allt som kan inspirera. Varje målning bär på sin berättelse, se andra motiv på Konst.se/nadiaohlin.

Kontakt: nadiaohlin@yahoo.se