Narek Aghajanyan

Narek Aghajanyan

11. Ett övergivet hus

Olja på juteväv

Narek Aghajanyan

Vad är konst? Alla gillar inte den frågan, men jag ställer den för att den öppnar så mycket. Från frågan varför människor överhuvudtaget ägnar sig åt konst – till frågan om konsten kan förändra världen. Vad skulle jag svara på frågan? Konsten är autonom, självständig. Ingen äger tolkningen av de världar som kan öppnas i betraktarens medvetande. Min utgångspunkt är materialet. Jag skulle föredra att döpa mina verk efter materialen jag använder “juteväv, benlim, gesso, jordpigments, linolja, etc..” Det är mycket fascinerande att jobba i nära relation med ett material och att få känna dess taktilitet. Att sy ihop juteväven, sen grundera den med kokat benlim, därefter täcka vissa områden med gesso och att fixa färgerna genom att blanda pigment med linolja. Det vill säga att genom ett omfattande samtal med materialen bygga upp en målning från grunden. Händernas arbete är viktigare för mig än det färdiga verket. Det är i rörelsen en människa kan förstå både sina och världens kreativa möjligheter. Jag vill inte säga något utanför konsten, jag vill istället visa hur sinnesintryck, tankar, känslor, minnen och allt annat i den inre världen kan gestaltas. Det är min önskan att bära fram materialet på ett sätt som får betraktaren att vilja ta på verket. Jag vill lyfta fram en avgörande dimension i detta medium – att det kan bära kunskaper, känslor och tankar bortom sig själv, och att jag den vägen kan synliggöra dess förmåga att förvandlas till något annat. Att åskådaren i sina tanker skulle vilja relatera sig innerligt med målningen. Det skulle glädja mig mycket om betraktaren följer med ett stycke längs den vägen.

Varukorg