Påskdagen 1898 var gråkall med ett oväder på väg in över Småland som skulle ge rikligt med snö. Det annalkande ovädret berörde nog den vitklädda skaran föga. Tidigt i gryningen hade de vandrat upp till stenen, ett ensamliggande flyttblock i Dörby socken, väster om Kalmar. Stenen ligger på en liten kulle några hundra meter från gården Norra Videmossen. Därifrån skulle de synas väl då Kristus denna morgon skulle hämta hem dem, den lilla gruppen av heliga och utvalda. Framåt Påskdagens kväll knackade det på dörren hos torparen Nilsson som bodde med hustru och barn på torpet Kärr, inte långt från Norra Videmossen. Utanför stod en samling frusna, hungriga och desillusionerade människor vilka avyttrat all sin jordiska egendom och nu endast ägde kläderna de stod i. Efter timmar av väntan hade de tvingats inse att ingen skulle komma och hämta dem, deras himlafärd hade blivit inställd. Berättelsen om den vitklädda skaran har vagt levt kvar bland äldre i bygden. När jag började söka i tidningsarkiven växte bilden av en vida sprid domedagsrörelse fram med predikanten Fredrik Franson i en central roll. Verket Himlastenen bygger på den historia jag fått berättad av släktingar till torparen Nilsson och består av en serie iscensatta fotografier tagna på den plats där det hela hade utspelat sig. Sedan examen på Konsthögskolan Valand 2004 ställer jag ut i Sverige och internationellt. Jag rör mig mellan olika konstnärliga tekniker och discipliner med berättandet som en röd tråd.
www.karlmagnuspetersson.se