2023, andra året för mig på Liljevalchs vårsalong.

Förra året blev en personlig succé genom Liljevalchs. Enormt kul att få bli lyft in i detta sammanhang. Tack för det! Fick många fina ord från både konsthallschef och i media som berörde.

Till och med förra årets mörka ramar blev omnämnda i Svenskans fina artikel. I år utmanar jag med en ny egenritad ram i kvistfri kärn-furu. Gula. Inte gula av guld, men av guldockerpigment (kanske 100 år har pigmentet legat i sin kakburk som stod hemma o väntade på rätt projekt) och ett uns umbra. Ramarna är sedan vaxade med ett bivax. De tål att luktas på.

Jag hade lite svårt att ta in förra årets uppståndelse. Jag hade ju bara målat fem små landskap som alla hade kommit med. Visserligen väldigt målmedvetet. Men det var ju bara fem små landskap. Jag hade bestämt mig och kom till målet jag hade satt upp, och långt över det. Det blev nästan övermäktigt och hudlöst inför världen, men väldigt roligt. Tack!

2022 målade jag sedan intensivt hela året. Så mycket som livet och tiden tillät. Jag hade ju redan börjat för visst fanns det fler än fem här hemma redan innan. Måleriet hade blivit min källa till energi. Så vill jag att det skall få vara. Bara så. Jag bestämde mig tidigt redan under utställningen för ett år sedan, att jag ville komma med igen på Liljevalchs vårsalong. Jag vet att ribban är hög. Man behöver ge sitt yttersta och utvecklas. Spränga sin gräns. Jobba med lust. Närvaro. För mig finns lusten i koncentrationen. I det fokus som skapas när det bara är jag, handen och ögat. Att ta in upplevelsen, inte bara avbilda, utan förmedla upplevelsen vidare. Gick i år upp två snäpp i format. Ett, två… bara jag o bilden ingenting annat. Jag tog nu med landskapet in i vardagsrummet för att kunna gå upp i format, men jag längtar ut igen. Jag har en plan. Jag skall med intäkterna från Vårsalongen i år finansiera några månader norröver och ta med mig mitt material och måla på plats. Inte en helg, eller en vecka eller två. Utan jag vill vara på plats länge i flera månader, så länge som det går att sitta ute och måla. På vintern är det för kallt. Jag vill komma tillbaka återupprepat när jag behöver åka hem emellan. Jag åker inte allra längst upp i Sverige, utan behöver hålla mig till den nära fjällvärld jag hittat i Dalarna, Härjedalen och Jämtland.

Jag började måla landskap för att göra något som jag tyckte om tillsammans med mig själv på platser som jag njöt av att vara på. Där jag kände mig fri. Samtidigt behövde jag ett eget sätt att närma mig dessa platser och interagera i dem. Bohuslän är med på flera verk i år eftersom jag spenderat mycket tid där sedan barnsben, men just nu längtar jag norrut.

När jag skickade in mina ansökningsbilder till årets salong så skrev jag spontant en text som för mig beskriver ganska väl hur jag just nu ser på mina bilder och mitt konstnärskap. Inte för att det var meningen egentligen, det bara blev så. Det blev en saga. En konstsaga. En del av inspirationen till den har jag funnit i olika möten under året som har gått. Möten jag verkligen uppskattat och som för mig varit väldigt viktiga. Några av de viktigaste och roligaste mötena har varit med barn som reagerat spontant på mina bilder med att själva berätta sagor till dem eller bara utropa WOOOW. Då blir man bara så glad. Kan man få en ärligare reaktion? Som när en liten pojke jag mötte på fjället i somras började berätta hur han gick längre och längre in i bilden med en mindre o mindre röst. Det var så fantastiskt fint att lyssna på.

Här kommer texten för dig som kan läsa texten själv. Bilden den får var och en läsa själv.

“EN KONSTSAGA”

Välkommen till sagans land där varje pöl har en strand
Där varje stig leder dej på en resa mot skyn
Där varje horisont lyser av hopp
Låt oss tro att jorden är rund och att vi alla kan få njuta av den en stund
Att regnet som hänger i de tunga molnen ger svalka och skörd och inte enbart är en tråkig nederbörd.
Där kontrasten gör att vi ser det som vi inte tänkte se
det som plötsligt tornade upp sej breve
Där inget berg är för oövervinnerligt att bestiga
Där ingen behöver tiga
Toppar med möjlighet att få låta lungorna sjunga
Precis så som livet sej kan te om det vill sej väl
Välkommen in i ett förstärkt landskap att gå vilse i
Där enbart du själv sätter gränsen för var du står, förmår, förstår eller går
Bara irra förvirra och vilande stirra
Se och le
Njut
Slut

Min plan var sedan att hinna ta fram en liten bok, men tyvärr lyckades jag inte i tid få fram tillräckligt bra foton av de 22 målningar som jag skulle visat i boken. Jag behöver ge det projektet lite mer tid. Så om ni vill se den boken, så får ni snällt vänta, förhoppningsvis med spänning, och hålla tummarna för att det går bättre nästa gång. Jag kommer göra den lilla, lilla boken, men vill att den skall bli bra. Kanske kan någon förläggare nappa….? Pitch finns färdig. Annars kör jag den själv nästa gång jag får en fantastiskt bra anledning….

I shopen finns i år istället en bricka med årets Bjursåsmotiv.

Väl mött och allt gott!

/Hanna

I denna digitala katalog presenteras ett av mina fyra verk som är med på Liljevalchs vårsalong 2023.

Hanna “Knutsdotter” Dahlbäck
@knutsdotter_design
hanna.dahlback@yahoo.com
Om ni vill maila märk mailet i ämnesraden med KONST2023,
Bäst når ni mig dock via Instagram