Mina visade verk handlar om livet och efter-livet, om ankomst, sorg, maktförhållanden, gränsland och allting däremellan. Om portalen som tar oss mellan dessa världar, och dessutom, den totala saknaden efter mina älskade hundars plötsliga bortgång. Denna chock blev startskottet för skapandet och tillkomsten av dessa skulpturer; mina älskade fyrbenta pälsvänner fortlever på alla sätt i vår pågående dimension.
Jag måste fortsatt minnas, försöka fylla saknaden med allting som känns bra, hitta känslan och hjärtat, få det att stanna för evigt kvar.
Hundarna är starkt bundna till både mig och varandra, men jag vill ändå låta dem springa lösa på Liljevalchs, så att de ensamma möter besökarna.
Mina hundar vaktar, skyddar, och när så krävs, morrar och skräms.
Materialen de är skapade av är laddade med, för mig, min egen historia och händelser genom tiderna, i syfte att hjälpa mig att nå fram till nya minnen, nya upplevelser.
De är talismaner med uråldrig tyngd.
Mina hundar behövs nära själen.
Det är själva själen jag vill nå med verket, installationen.
Min själ, din själ, hundarnas själ, allas själ.
Mata dem på egen risk.