Djur har alltid betytt mycket för mig, och när jag blev pensionär och fick tid att hänge mig åt eget skapande har det gärna velat bli det. Djur, och träd, de hänger på något sätt ihop. En del djur kan jag känna i händerna hur de ser ut, t ex hästar och ekorrar som jag träffat mycket på nära håll. Andra, som rävar, ugglor eller mullvadar, har jag behövt mera hjälp för att fånga i uttryck och rörelser. Tack google!
Nu förhåller det sig ju så att vi människor alltmer tränger undan djuren från de miljöer som brukade vara deras. Många av dem hotas av utrotning, om det inte redan skett. Idag är det så att 96 procent av biomassan på jorden , mätt i vikt, består av människor och hennes tamboskap. De återstående fyra procenten är de vilda djuren, de som finns kvar. Det är dem jag vill göra synliga, rävarna, grävlingarna, uttrarna, ugglorna, mullvadarna och alla de andra. Fånga deras uttryck, karaktär och rörelser så gott det låter sig göras. Låta dem träda fram och ta plats.
För några år sedan jobbade jag mest i trä men sen har jag hittat broderiet och funnit att yllekläde, ullgarn och lingarn är utmärkt material för skapande. Fritt ska det vara, stygnen och strukturen växer fram allteftersom. Man får sy hur man vill.
Bitte Ringarp
