Jag heter Irina Laaja, är född 1989 i Vasa, Finland men uppvuxen i Umeå och numera bosatt och verksam i Malmö.
I mitt konstnärskap arbetar jag med textil och mixed media skulptur, foto, video och performance.
Kroppen är nästan alltid närvarande i mitt arbete och dess komplexitet och signifikation fascinerar mig; hur något så konkret och självklart också är så krångligt och svårt. Hur syner på, och definitioner av, sexualitet, normalitet och obscenitet vävts in och genom vår fysik och undermedvetna.
Min praktik är både konceptuell och konfessionell med stort fokus på processen, kroppen och de upplevelser som härrör ur den. Val av material spelar en stor roll utifrån miljösynpunkt men också utifrån min dragning till de begränsningar och utmaningar som arbetet med återvunna material medför, och jag intresserar mig av föremålens känslomässiga och intellektuella historia.
Jag har länge själv haft ett komplicerat förhållande till kroppen och att porträttera den började som ett sätt att förstå och acceptera min egna. Det har sedan utvecklats till att jobba med kroppen i vidare bemärkelse, men utgångspunkten är fortfarande ofta ett sökande efter förståelse och ett undersökande av vad en kropp kan vara.
Jag ser ibland på mitt arbete som tredimensionella pussel. Jag samlar material som jag sedan tar isär och sätter ihop för att försöka hitta och förstå formens slutgiltiga lösning. På liknande sätt plockar jag gärna isär kroppen, sorterar upp delarna och går igenom dem en efter en. Vänder, förvrider, och upprepar till nya entiteter.
Jag har en bakgrund inom Modedesign som till viss del påverkat min konstnärliga praktik. Jag stod kritisk mot vissa aspekter av modeindustrin och ifrågasatte särskilt dess relation till kroppen, men också min egen position inom industrin. Den konflikten bidrog till en omvärdering av mitt användande av kropp och material, varpå mitt arbete tog en annan riktning där jag istället för att arbeta för kroppen, började inkludera kroppen i mitt arbete.
Verket Chewing gum består av skjortor köpta second hand som jag tagit isär och satt ihop till en abstrakt skulptur. Jag har även gjutit av min mage i jesmonite och pigment och monterat de avgjutningarna på skulpturen. Verket är därmed till viss del ett självporträtt.
