Det här är mitt verk och mitt vittnesmål. Det består av hundratals sprutor, kanyler och ampuller från fem år av försök att bli förälder på egen hand. Det avbildar människokroppens största cell, äggcellen, och åskådliggör de förluster som präglat mina försök att bilda en egen familj.

The circle of life växte fram på köksbordet under vårvintern 2024. Det var inte tänkt för andra, utan bara för mig. För att bearbeta den lågintensiva – och stundtals högt vrålande – livskris som ofrivillig barnlöshet och in vitro fertilisering (IVF) kan innebära.

Fertilitetsproblem drabbar 10–15 procent av befolkningen, och årligen utförs 25 000 IVF-behandlingar i Sverige. Men vad innebär det att gå igenom upprepade IVF-försök? Att leva mellan hopp och förtvivlan? Att inte veta om det någonsin kommer att lyckas?

Trots titeln är det framför allt döden som är närvarande i skapandet av liv. Äggceller som förblir obefruktade. Embryon som slutar utvecklas i labbet. Foster som avstannar och slutar i missfall. Det ofödda barnet som dör i livmodern.

The circle of life hade aldrig växt sig så stort om det hade lyckats första, fjärde eller tionde gången. Men efter fjorton försök blev mitt livs cirkel sluten. Resan har varit min, men berättelsen delas av många.

Nu är det tid för mig och min dotter att inte bara överleva, utan faktiskt också leva.