Jag har arbetat med textilier större delen av mitt liv och då i första hand broderi. Jag återanvänder gamla linnedukar och handdukar, och garnerna jag använder är konstsilke och moulinégarn. Just blandningen av olika material ger den effekt jag eftersträvar.

Jag inspireras av det som händer runt omkring mig och i år har vi ju inte kunnat värja oss mot den pågående pandemin och den enorma nyhetsrapporteringen.
Min idé är att skildra med både humor och allvar för att illustrera det jag ser och uppfattar.

För mig har det varit viktigt att se de ljusglimtar som finns i tillvaron trots den svåra sjukdom och isolering som drabbat så många. Att brodera är väldigt meditativt och har gett mig glädje trots coronaisoleringen.

När rapporteringen om pandemin startade och de färgglada illustrationerna av viruset fyllde tv-sändningarna såg jag dem som vackra bollar. När sen Tegnell troget rapporterade dagligen och ingav hopp om framtiden föddes idén att låta honom stoppa virusbollarna i en sopsäck. Där startade jag, sen har det ena gett det andra, inspirerat av all coronarapportering.

Broderi är den konstform jag valt att använda för att uttrycka berättelser, politiska budskap, miljöfrågor och jämställdhet, en gammal hantverkstradition i ny tappning.