Min pappa är också konstnär så ateljén som rum har påverkat mig väldigt mycket. Dofterna av oljefärg, norrljuset från takfönstren och en känsla av oändlighet. Det är i ateljén allt magiskt skapas så det är enormt inspirerande att måla rummet som just en fantasi där jag söker både det kända och det okända i form av ljus och mörker. Jag vill skapa en formrörelse i målningen likt tanken av tid. En ständig förändring där förgrund blir bakgrund och ytor växer fram. Denna formrörelse är för mig som tiden. Dåtid, nutid och framtid växlar och allt händer på samma gång.
Målningen målar sig själv och jag vet aldrig hur det ska sluta. Jag ser mig själv som kubist i grund och botten och de jag studerat allra mest är Picasso och Matisse. Vera Nilsson, som var vän till min pappa, har också betytt väldigt mycket för mitt konstnärskap och är en stor förebild genom sitt måleri och rättframma sätt som person.  

Urskog är likt min konst något som ständigt förändras och växlar form. Det finns en stark känsla av magi och att tiden har en annan verklighet där dåtid, nutid och framtid händer på samma gång.
En dröm är att på något vis kunna bidra till bevarandet av urskog med hjälp av min konst. Jag kommer skänka 10% till Världsnaturfonden WWF för att bidra till bevarandet av skogen och djurlivet både i Sverige och regnskog.
Jag har min ateljé i Årsta partihallar där jag är jag är medlem i ateljéföreningen Frukthuset.

E-post: info@miriamaschan.com
Instagram : @miriamaschan
hemsida : www.miriamaschan.com