Byggarbetsplats, vägarbete, kalhygge, industriområde är startskottet. Jag uppslukas av oljudet och rörelserna och söker kontakt med maskinerna, materialet och människorna som finns där. Slutresultatet blir skulptur, performance och video.
Utgångsmaterialet i mina skulpturer är just skräp och skrot från platser där stora maskiner arbetar och lämnar spår.
Stubben. Den som låg där under vintern, i den stora högen utanför det nybyggda handelsområdet. Jag körde förbi och såg längtan. Det var precis att den gick in i bakluckan. Greppet! Gripklon på den 20 ton tunga hjulgrävarens långa arm. Gräver upp, greppar tag och lyfter. Materialet dinglar en stund i luften innan det svingas vidare till släpet. Vid dieselpumpen hittar jag däckresterna. En utmattad muskel, maskin och natur.
Svärtan i asfalten är bländande och den klibbar och stinker när jag arbetar med den. Den talar om giftet men också om vägen, landsbygden, tid, barndom, sommarregn, drömmar, förflyttning och transformering.
Jag släpar med mig stubben, däckresterna och allt det andra in i ateljén där jag sen försöker återskapa energin i den brutala omvandlingsprocess jag bevittnat på deras ursprungliga platser.
Kontakt:
josseostlund@gmail.com
Instagram.com/josefine.ostlund
Vimeo.com/josefineostlund