Järna, f. 1992
Autodidakt
Om mina utställda verk:
1. Djävulspojken
Den är inspirerad av Enkidu. Han formades av lera som sällskap till Gilgamesh. Han är ett magisk väsen med horn och är som en tonårspojke med en speciell attityd, trotsig och fräck i munnen. På insidan är han fri.
2. Mannen som tänker med ett hus på huvudet
Skapa och ideer är ett rum. Namnet blir så bestämt till objektet. Jag inspirerades av orthodoxa kyrktak och kulturhusets tak i Järna.
3. Mannen på Månen
Inspirerad av John Blund, han har hink och spade. Mitt systerbarn Jack stänker vatten på stranden. John Blund stänker sand över barnen som ska sova.
4. Atletiska varelse
Ställningen som en buddha, håller sina händer framför hjärtat. Han är grön, lila och gul, lite en utomjording. Om någon berättar vad den föreställer kan man inte längre välja vad man ser. det sprirtuella flöder mera fram när man låter skulpturern tala själv.
5. Den humanistiska rovfågeln
Rovfågeln har en människokropp. Den står på sitt byte och äter. Den här är jag väldigt nöjd med, färgerna är precis som jag ville.
Nedanför finns 3 texter om hur jag arbetar från olika utställningar.
Trädgårdsutställning Järna 2021-07-18
Jag och Mina skulpturer
Jag bara bestämmer en dag att jag vill göra en skulptur. Det växer fram en idé.
Händerna dansar en vals när jobbet börjar och en idé växer fram inifrån, in i konsten.
Alla skulpturer är individer — alla visar olika drag av själen, olika sätt, hur man är på ett speciellt sätt som man är, men man inte kan se det med ansiktsuttryck.
Mina känslor ungefär som om jag kunde skulptera dem som skulpturer. Det är en obesläktad själ, det bara kommer, det växer fram det jag vill göra.
Färgsättningen kommer alltid när skulpturen är klar. Det växer fram något, den första färgen väljs, sen försöker jag hitta en annan färg som förstärker uttrycket och känslan. Den färgen funkar med uttrycket. Den uppgraderar skulpturen, bygger upp den.
Först arbetade jag i oxel, sen i lind och sen poppel.
Man hade mer möjligheter med oxel för den var hård och rå. Linden gick det fortare att få fram former den är mjukare och mindre förlåtande.
Jag är alltid nöjd med alla skulpturer jag gör.
Tiago
Utställning Saltå Torg Järna 2023-02-12
Jag och mina skulpturer
Jag bestämmer en dag att jag vill göra skulpturer. I trä. Jag får en bit trä och ställer den rakt upp, vänder den och tittar på vad man kan göra med den. Fotar den med bark, utan bark.
Händerna dansar en vals när jobbet börjar och en idé växer inifrån, in i konsten.
Större tjocka stockar ger mer möjlighet till detaljer – armar, ben och andra saker. Tar bort barken och börja forma halsen, rundar huvudet och tittar på den på nytt – jag skissar ögon – mänskliga eller djuriska. Mänskliga ögon med djuriska munnar. Stor trästock . .. mer idéer och hårt träslag ger mer möjligheten.
Krokodilmun och fågelnäbb de får vingar eller händer och ben – ögonen är det viktiga.
Magitrollformeln är färgläggningen. Färglägger ögonen först. Tröja gul ögonen lita komplementärt. Färgerna skall förstärka uttrycket – ögonen är det viktigaste
Skulpturerna är personer som är unika och de växer fram när jag arbetar med dem. Det är ett experimenterande med form och sedan färg. Jag gör inga kopior och jag får fram något jag inte trodde att jag kunde få fram. Jag skulpturerar mina känslor.
Det jag får fram med mina händer, det blir som de är mina barn och alla är individer som visar olika drag av själen, hur man är på ett speciellt sätt.
Jag började intressera mig för färgerna och hur de kombineras när jag tatuerade mig. Jag lärde mig om komplementära färger och började räkna ut färgernas matematik. Men jag vil inte bli begränsad, jag vitte forcera alla hinder, gränser. Gå över gränsen – skapa!
Jag är hemmastadd i min lägenhet med alla mina skulpturer. Det finns olika själar i dem, till exempel fågeln den ljusgröna som representerar vintern. Mytologin och berättelser har inspirerat mig, både den nordiska och den grekiska.
Tiago
Många träslag har används Oxel, Björk, Poppel, Tall, Lind, Ek, Idegran
Utställning Gamla Kyrkskolan Hölö Järna 2023-08-04
Hur arbetar Jag!
Jag tittar på stubben, tar bort barken och gör en rundning av huvudet och då ser jag vem som finns därinne.
Sen börjar jag skissa, sudda, skissa, sudda och när jag har hittat rätt tar jag en liten mejsel och arbetar fram ögat med iris och pupill i relief. Redan då börjar jag tänka på färger, iris blir lila och då blir tröjan gul, komplementärt.
Munnen kommer sen, den hänger ihop med ögonen, ibland blir det en näbb och ett fågelliknande djur. Jag inspireras av naturen och fåglar jag ser, ett par vandrande tranor och ur det kommer fantasidjur med fågelegenskaper.
Tungorna blir lite absurda, tjocka stora kotungor och en annan mera som en paddel.
Tänderna visar också olika känslor, allt som man kan röra vid ger mer uttryck och liv åt skulpturen.
Jag jobbar mer med formen nu, händer, naglar mm i relief.
Till färgsättningen blir det mest pastellfärger, lugna färger som kan dansa ihop, de ska kontrastera, inte flyta ihop.
De träslag jag har använt till den här utställningen är ask, ek, äppelträd och päron. (ämnena har jag fått av grannar, släktingar och vänner.)
Mina idéer kommer från mitt huvud, (jag tittar aldrig på andra för att inspireras) mitt undermedvetna och från naturen, vattendroppar, löv, blommor vill jag matcha ihop. Jag blandar en vattendroppe och ett löv i färgen och formen t.ex.
Formen och färgen driver mig framåt – det är så roligt att utforska. När man lär sig att det finns oändliga sätt att göra en form så inspireras man.
Känslan som väcker upp nya idéer till former det är det som ger liv till att fortsätta.
Musiken ger inspiration, naturen väcker tankar som ger fantasin till skapandet.
Det jag får fram med mina händer, det blir som mina barn och alla är individer som visar olika drag av själen, hur man är på ett speciellt sätt.
TIAGO ALTINK
www.woodartbytiago.com
woodarttiago@gmail.com