Med min konst försöker jag svara på frågor om min plats i världen. Behovet av att utforska detta tema beror på att i år för sju år sedan flyttade jag från Brasilien till Sverige.

Precis som en växt som flyttas från en kruka till en trädgård, behöver du tid för att anpassa dig till en ny plats. Det tar tid att odla en trädgård, det tog mig många år att lära mig svenska och det tar mig dagar och ibland veckor att måla en av mina akvareller.

En gång läste jag en bok som säger att om du tar hand om en trädgård i sju år kommer trädgården att bli självförsörjande efter det. Frön kommer att så sig själva, växter kommer tillbaka på egen hand och trädgården kommer att tillhöra den platsen, även om ingen tar hand om det. Och det är så jag känner mig efter sju år i Sverige, som en trädgård som nu tillhör en plats.

Mitt favoritmedium är akvarell. Akvareller och växter har mycket gemensamt. De behöver båda tid och tålamod för att växa. Och det är den tiden att måla eller arbeta i min trädgård som hjälper mig att svara på dessa frågor om min plats i världen.

Med den här serien av målningar som jag visar på Vårsalong i år letar jag efter likheterna mellan förändringar i växter från min trädgård och förändringar i mitt liv. En växts olika tillväxtstadier representeras av människokroppen. Och det beror på att de återspeglar den mänskliga upplevelsen. Precis som en växt som växer långsamt tar det tid för en person att veta vem han eller hon är. Och eftersom vi är en del av naturen återspeglar förändringarna i naturen förändringarna i oss själva.

Jag tror att teman som tillhörighet, anpassning och förändring är universella teman för oss alla. Därför hoppas jag att mitt arbete representerar den mänskliga upplevelsen som förbinder oss alla med varandra.