Kan man klä av sin ångest? Göra den smältbar? Kanske till och med göra narr av den?
Hur vore det om man tände lampan i det mörka rummet där man vanligtvis famlar omkring, blind och överspänd, och såg på sin egen ångest utifrån? Som en åskådare på teatern istället för en sprattlande mus i fällan.

Mer om mig och min konst på www.katharinastenbeck.com och @katharinastenbeck.