Jag är intresserad av mellanrummen som finns i våra liv, där vi kan gå bortom de roller vi antas spela annars i vardagen. Fotografiet och filmen har en förmåga att leka med perceptionen och de lager av rumslighet som finns runt omkring oss. Kollaget och montaget skapar abstraktioner, bygger upp nya perceptioner och lager av rum och tid som sammanfaller och skapar nya sätt att se på fotografiet.

I projektet ”Spisebordet” sätts matbordet ihop av olika fragment i ett kollage som spelar på den vardagliga gesten av att samlas kring bordet och äta middag. Genom montagetekniker sker ett försök att blotta det brutala i konstruerade situationer där människor skapar olika roller. Genom cut-outs skapas en surrealistisk idévärld.

Middagsbordet är en plats där sociala koder och akter repeteras dagligen. Det är också ett objekt med en funktion för kroppar. Det är en plats av motsägelser, den är flytande och kan placeras på flera sätt, ett utrymme som är isolerad och öppen, närvarande och frånvarande på samma gång. En sådan plats skulle likaså kunna vara i en spegelreflektion, ett slags mellanrum. Det är en plats där betraktaren kan komma i kontakt med tillstånd bortom det vardagliga och hamnar mellan verkligheter.