Titeln Head Boy är, utöver det uppenbara, beteckningen på den pojke som i engelska skolor är (var?) överhuvud för skolans samtliga ordningsmän. (Den här killen är nog lite för ung).
Efter att ha målat i många år har jag nyligen börjat arbeta i trä. Det tar tid. Träet gör motstånd och säger ifrån. Under tiden hinner idéerna komma och gå. Umgänget med figurerna blir långvarigt och väldigt nära (ibland under förstoringsglaset). De hinner få ett eget liv. Det som för mig är viktigast är uttryck. På något märkligt sätt finns uttrycket där redan i den blanka träbiten, sorgset, tokroligt och ilsket. Annat ändrar sig men inte det.
I det här fallet är det många olika uttryck som var för sig står för något jag inte säkert vet. Uttryck är svårbestämbart, det är väl det som inger en känsla hos en och det är det jag söker med järn, knivar och sandpapper.
Själva idén med totempålen av ansikten ovanpå en skolpojkes axlar kom till mig alldeles på slutet. En del ansikten påminner om människor jag träffat, andra är karikatyrer eller fantasier. Jag vet inte riktigt hur Simone de Beauvoir hamnat där…
Det viktigaste av allt, jag har alltid roligt då jag sitter i min snickarbod (=i köket). När man är tillräckligt liten och tillräckligt gammal får man lov att leka på heltid.
Niels Jamber
Epost: nissejamber@gmail.com