Jag började jobba med dessa monetära skogar när jag blev inbjuden till en utställning om skogen på Svenska Institutet i Paris 2023. Jag har gjort fler verk än dessa med tematik – svensk skogspolitik och klimatkrisen. Varav ytterligare två är intarsior.
///////
Många i världen tror fortfarande att Sverige är ett land med mycket skog. Sanningen är att vi har många plantage av monokulturer för industriellt bruk. Virkesåkrar. Och en hög grad av avverkning. Skog är något annat, skog är inte bara träd. Skog är ett helt ekosystem, ett myller av liv. En miljö som utgörs av svampar, växter, insekter och djur och en diversitet av trädarter. Av ”skog” har vi bara kvar mindre än 2% och avverkningen av den går i snabb takt. Så snart är den helt slut och det kommer bara återstå hyggen och plantage.
Skogens ekosystem är akut hotade, den biologiska mångfalden är hotad, och klimatkatastrofen blir mer och mer omfattande. Vi sörjer Amazonas skövling – men det svenska skogsbruket är lika illa.
Ungefär 95% av Sveriges avverkningar är kalavverkning, ett större område kalhuggs helt för att sedan markberedas och därefter planteras nytt. Denna metod utmärker sig i ett internationellt sammanhang och anses inte som hållbart. Avverkningen ger stora utsläpp av klimatgaser från den kalhuggna marken och även från träprodukterna som ofta är kortlivade. Men ytan av ett kalhygge definieras fortfarande som skog.
Naturliga äldre skogar lagrar stora mängder kol och är vår viktigaste vän i ett klimat som förändras. Skogen renar luften vi andas, är en del i vattnets kretslopp och utgör grunden för en lång rad andra ekologiska funktioner som vi alla är beroende av.
Sverige har blivit ett land som bromsar i frågor som rör skog och biologisk mångfald inom EU. Bromsar arbete med att restaurera förstörd natur samt att förhindra hårdare miljökrav på produkter från skogen. Trä har byggt Sveriges välfärd och nu kritiseras svenskt skogsbruk av EU. Sverige når inte upp till målen om biologisk mångfald. Vår skog har sämre status och svagare skydd än EU-genomsnittet. Inga andra europeiska länder har så slapp lagstiftning i förhållande till kalhyggen.
Men de svenska skogsbolagen har ändå på bred front marknadsfört att ”Vi har ett hållbart skogsbruk”. Pr-kampanjer som har kostat flera hundra miljoner svenska kronor och fått många att gå på myten. Arealen för vad som får betecknas som en skog har också minskat i yta. Bland annat därför kan politikerna skryta med att vi nu har mer skog än någonsin.
Den kortsiktiga ekonomiska vinningen är det viktigaste och naturen ses enbart som en resurs att exploatera för våra makthavare.
Den grävande journalisten Lisa Röstlund har nyligen skrivit boken ”Skogslandet” som avslöjar hur korrupt skogsbruket är i Sverige. Det framgår att många forskare sitter på dubbla stolar, både i styrelser i skogsföretag och som professorer och forskare. Som styrelseledamot måste du se till att företaget går med vinst. Och samma personer jobbar sedan ingående med lobbyarbete tillsammans med industrin som blir till rapporter direkt till regeringen. Det blir ofta näringspolitik av svensk skogsforskning. Forskningen står inte fri från kommersiella och politiska intressen.
Vad blir det då av allt det virke som avverkas? (Avverkningen har ökat för varje år).
80% förvandlas till kortlivade produkter som hygienartiklar, pappersmassa och bioenergi som bränns upp, därav släpps all koldioxid ut.
Bioenergi ger också mer koldioxidutsläpp per producerad energienhet än förbränning av olja och kol. Dessa biogena utsläpp räknas inte in i statistiken för koldioxidutsläppen i Sverige. ”Varför då?” är en rimlig fråga! Kreativ statistik för att få det att se ut som att vi gör bättre än vi gör.
Källor: Greenpeace, Lisa Röstlunds bok – Skogslandet, Naturskyddsföreningen, Sebastian Kirppu, Fältbiologerna, Bengt Gunnar Jonson, Anders Ahlström mfl.
Om du vill se vas övrigt jag gör besök min instagram sida:
https://www.instagram.com/asaelmstam/
