
*Carl Fredrik Liljevalch jr:s efterlämnade vid sin död sammanlagda tillgångar på omkring 250 miljoner räknat i dagens penningvärde.(1) När arvtagarna fått sitt och alla donationer delats ut fanns det fortfarande omkring 1,5 miljoner kronor kvar, närmare bestämt nära 62 miljoner kronor i dagens penningvärde. I sitt testamente ger Carl Fredrik jr boutredningsmännen fria händer att disponera överskottet. De ekonomiska medlen för uppförandet av Liljevalchs konsthall kom från dessa ”överblivna” pengar. (2)
*Gällande Carl Fredrik jr:s födelsedatum finns två olika uppgifter: Enligt antavlorna (Tåhlin, Ivetorp) föddes Carl Fredrik jr den 29 jul 1837 men i skriften Saltskog gård av Göran Gelotte 2001 uppges födelsedatumet vara 31 juli 1837. (3)
*Carl Fredrik Liljewalch, född 1796-07-11 i Lund, Malmöhus län, död 1870-06-24 Stockholm. Far:Samuel Lilliewalch. Mor: I:2 Sophia Maria Sylwan.
Barn med Margareta de la Rose:
Carl Fredrik Liljewalch, född 1826-02-17, död 1833
Hilda Margaretha Liljewalch. född 1826-12-13, uppgift om dödsår saknas.
Lorenz Liljewalch, född 1830-09-30, död 1830-12
Francis Laura Liljewalch, född 1834, död 1841
Nina Helena Liljewalch, född 1835-07-24, död 1892-07 i Skottland
Carl Fredrik Liljewalch, född 1837-07-29, död 1909-04-24
Emil Theodor Liljewalch, född 1837-07-29, död 1850
Thomas (Tom) Decimus Liljewalch, född 1840-09-07, död 1904-02-16
Francise Laura Wilhelmina Lijewalch, född 1845-08-25, uppgift om dödsår saknas.
Eduard (Edward) Olof Liljewalch, född 1833-01-31, död 1915-08-20
Observera att släkten Liljevalch har stavat sitt efternamn på flera olika sätt genom tiderna. (4)
*Carl Fredrik senior (1796–1870), föddes i Lund men flyttade redan som sextonåring till Stockholm och gjorde en anmärkningsvärd karriär. Hans affärsrörelse bestod främst av träförädling, rederiverksamhet, export av trävaror och import av stenkol. ¨
Under missväxtåren i övre Norrland lindrades nöden genom Carl Fredrik seniors spannmålsleveranser och han kallades därför ”Norrlands välgörare”. Han drog även igång industriell verksamhet i denna fattiga del av Sverige. Ett stort myrodlingsprojekt på Gotland drev honom slutligen i konkurs år 1864, ett år efter hustrun Margaretas död.
Liljevalch senior var en orädd entreprenör och insatsen bestod alltid av personliga tillgångar, vilket resulterade i så väl stora vinster och som kännbara förluster. Med ett finkalibrerat sinne för affärer, en imponerande förhandlingsförmåga och ett djupt engagemang i allt han företog sig lyckades han utveckla en rad lönsamma projekt i stor skala. Han var utan tvekan en viktig personlighet i det förindustriella Sverige.
Carl Fredrik senior föddes i Lund men kom som 16-åring till Stockholm och anställdes som kontorist hos stadens största specerivarugrossist. Året därpå sändes han till S:t Petersburg av företaget för att driva in en fordran. I Ryssland fängslades den unge svensken men frigavs och fick audiens hos den ryske tsaren Alexander.
Hemma i Stockholm öppnade Carl Fredrik senior snart en egen grossiströrelse, uppförde en ångsåg och en träförädlingsfabrik vid Tegelviken, närmare bestämt granne med Stora varvet som låg på den plats där Vikingterminalen nu finns.
En del av tillverkningen utgjordes av fanér som exporterades till England och USA på Liljevalchs egna fartyg. Kontakten mellan Carl Fredrik Liljevalch och England utvecklades och genom returlaster blev han på 1830-talet Sveriges största importör av engelskt stenkol.
1832 öppnade han efter engelsk förebild en matinrättning utan alkoholservering för sina matroser och arbetare vid Tegelviken. Detta väckte bland annat intresse hos nykterhetsivraren kronprins Oskar, senare Oscar den förste.
Även kung Karl XIV intresserade sig för Carl Fredrik seniors framsynta verksamhet och anlitade honom som rådgivare under många år. Samtalen gällde framför allt den stora nöden i Norrland som orsakats av flera års missväxt. Regeringens spannmålsstöd till befolkningen i norr kostade enorma belopp och Liljevalchs övertog hjälpverksamheten mot att han beviljades tillstånd att exploatera landsändans största tillgång, nämligen skogen.
Sagt och gjort, Carl Fredrik senior köpte sågverk, där ibland Baggböle utanför Umeå1834, byggde fabriker för träförädling, uppförde skeppsvarv i nästan varje utskeppningshamn längs Norrlandskusten och skeppade trävaror till Asien och Australien.
På uppdrag av den nytillträdde kungen, Oskar I åkte han dessutom till Ostindien för att upprätta ett handelsavtal som tillät utländska fartyg att lasta och lossa i Kina. Han lyckades också lägga grunden till svenska och norska handelskonsulat i de kinesiska hamnstäderna.
Carl Fredrik seniors sista riktigt stora projekt var engagemanget i det Gotländska Myrodlingsbolaget, vars verksamhet inriktades på att utdika öns stora myrar och göra dem odlingsbara. 1864 gick Liljevalchs i konkurs och lämnade Gotland för gott. De sista åren bodde han hos sonen Carl Fredrik jr innan han avled den 24 juni 1870. (5)
*Mellan 1824 och 1852 bodde familjen Liljevalchs på adressen Tjärhovsgatan 89, numera Folkungagatan 141. Huset är byggt 1748 och står kvar än idag. (6)
*Familjen Liljevalchs bodde bland annat vid Slottsterassen och på Mellangatan 29 under vistelserna i Visby. Edward Liljevalch kom i vuxen ålder att flytta mellan olika adresser längs Strandgatan men köpte 1862 den stora medeltida fastigheten på Strandgatan 5. (7)
*Den Liljevalchska släkten utslocknade troligen på manssidan år 1927 med Eduard Carl Fredrik Liljevalchs död. Den hade sina rötter i Småland och kan härledas till Måns Mattson Lilljevalk, ägare av Wallersta gård nära Värnamo, troligen född år 1636. Under 1600-talet fanns några av Liljevalchsklanens borgare i Eksjö, mellan 1668 och 1840 bodde dess akademiker i Skåne och i början av 1800-talet spreds släktens affärsdrivande gren – dit Carl Fredrik jr hörde – till Gotland och Stockholm.
Carl Fredrik jr:s farbror Olof (1795–1862) utvandrade via USA till den nybildade staten Chile 1819 för anställning på ett amerikanskt handelskontor. Den chilenska släktgrenen heter idag Page respektive Murillo och har i sin tur delvis flyttat vidare till USA och Kalifornien. (8)
*I syskonskaran fanns, förutom Carl Fredrik junior, ytterligare två bröder som kom att placera sig på framträdande positioner i samhället nämligen Edward (1833–1915) och Thomas (1840–1904). Med studier och företagande på Gotland i bagaget flyttade de till Stockholm och kom att få inflytande inom näringslivet, finansvärlden och huvudstadens politik.
1870 bildade de två bärgnings- och dykeribolaget Neptun. Företaget blev ett av de ledande bärgningsföretagen i världen med många internationella uppdrag. Verksamheten styrdes från Edward och Thomas gemensamma kontor i Stockholm, vid Slottsbacken 8 och senare Skeppsbron 34.
Neptunbolaget uppgick 1940 i Broströmskoncernen och dess kärnverksamhet fanns kvar ända fram till varvs- och rederikrisen 1984 då den avvecklades. En av de mest uppmärksammade bärgningarna som utfördes i vår tid är lyftet av regalskeppet Vasa.
Edward var under lång tid ledamot av Stockholms stadsfullmäktige med ansvar för stadens finanser och fastighetsaffärer, en position som motsvarar dagens kommunstyrelseordförande.
Thomas utsågs 1893 till styrelseledamot i Riksbanken och samma år till ledamot i stadsfullmäktige i Stockholm. Han var också ledamot i flera företagsstyrelser och VD för Oskarshamns Verkstads- & Skeppsdockas AB.
Naturligtvis kan man fråga sig om Thomas och Edwards privatekonomiska intressen gick att förena med deras politiska uppdrag att verka för det allmännas bästa. Men källorna anger att de båda bröderna var ytterst noga med att inte låta det ena påverka det andra. Edward verkade så till den milda grad för det allmännas bästa att han beskrevs som ”besvärlig, med hårda nävar och lust att regera”.(9)
*På grund av denna ovilja att framhäva sig finns inte mycket material bevarat, och inte heller publicerat, om den Liljevalchska släkten och dess verksamhet. Detta är möjligen en aning förvånande med tanke på deras inflytande över svensk industrialisering och framgångsrika entreprenörskap.
*Fadern Carl Fredrik senior och Lars Johan Hierta (1801–1872) var affärsbekanta och deras vägar korsades regelbundet i huvudstadens förindustriella områden Tegelviken och Barnängen, där de båda drev rörelser.
Hierta etablerade Liljeholmens stearinfabrik 1839 och sitt sidenväveri 1846 i området, och Carl Fredrik senior hade sitt framgångsrika sågverk och träförädlingsfabrik. De båda herrerna hade också gemensamma affärsintressen på Gotland, bland annat i Myrodlingsbolaget. Hierta visade dessutom intresse för sönerna Edwards och Thomas verksamhet och blev en av de stora aktieägarna i bolaget Neptun. (10)
*Under Carl Fredrik jr:s ledning kom Bergvik & Ala bli först i världen med industriell produktion av vitt träfritt papper enligt en förbättrad framställningsmetod.(11)
* Klotenverken köptes upp av Thomson, Bonar & Co, Carl Fredrik jr placerades som VD och en slumrande gruvindustri väcktes till liv tack vare nya bearbetningsmetoder.(12)
*Transporten av järnmalm skedde vid denna tid på ett antal olika järnvägssträckor, var och en med sin egen förvaltning, vilket gjorde hanteringen besvärlig. Malmen fördes från Grängesberg via Frövi – Ludvikabanan till Vanneboda, som gick in på Örebro-Köpings järnväg mot Valskog och vidare över Eskilstuna och Flen till Oxelösunds hamn för transport till sjöss. (13)
*En av de brittiska finansiärerna, Sir Ernest Cassel (1852-1921) kom att bilda ett slags radarpar med Carl Fredrik jr.
Han gjorde stora investeringar runt om i världen, bland annat finansierade han den första Assuandammen i Egypten liksom gruvor och järnvägar i Syd- som Nordamerika samt det första tunnelbanebygget i London. Cassel satsade – med hjälp av Liljevalch jr – pengar i Sverige och tog därmed bland annat initiativet till Grängesbergs Grufvebolag och Grängesbergs gemensamma gruvförvaltning, genomdrev en sammanläggning av smågruvorna i området, finansierade större delen av det svenska järnvägsaktiebolaget (Swedish Central Railway Association) samt köpte in sig i de mindre järnvägarna i Bergslagen.
Detta blev starten till TGOJ (Trafikaktiebolaget Grängesberg Oxelösunds Järnvägar). Cassels affärsidé byggde på ett kombinerat företagsägande för att kunna ta hand om alla led i produktionen.(14)
*C.F.Liljevalch jr skänkte stora summor till Uppsala universitet, Handelshögskoleföreningen i Stockholm samt Stipendiefonden vid nuvarande Stockholms universitet. C.F Liljevalchs j:ors stipendiefond delar fortfarande ut stipendier till studieresor avsedda för studenter vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet. (15)