Jag arbetar för närvarande mycket med ett slags konceptuella textilcollage, där det svenska folkhemmet sakta demonteras till fragmentariska minnesbilder från ett svunnet nu, alltmedan, parallellt, det uppstår nya former och berättelser.

Allting i ständig förändring, där det broderade visar vägen till både insikt och klippavsatser.
Den blomstertid nu aldrig mer kommer…

Mycket av materialet i mina bilder har jag skapat själv, andra collage-delar kommer från min kära farmor Hanna, vars favoritsyssla var att brodera. Jag har fortfarande starka minnen från min barndom av att farmor sitter i sin fåtölj med nål och tråd. Sol och skugga.

Dessutom, som en extra rolig detalj, så har jag ännu inte hunnit visa mina textilcollage någonstans, då de är alldeles färska.