Hösten 1991 befann jag mig i Paris på ett tvåårigt ateljéstipendium. Jag hade fått en ateljé på Cité Internationale des Arts i Le Marais precis vid Seine och Île Saint-Louis. Mina kunskaper i franska var bristfälliga för att inte säga i stort sett helt obefintliga och även om det inte fanns någon tvekan om var jag befann mig var det som om jag ändå inte var där. Jag såg och hörde staden men jag upplevde inte att Paris uppmärksammade min närvaro.

I ett försök att förstå var jag befann mig tog jag långa promenader. Under en sådan promenad upptäckte jag att jag gått vilse. För att orientera mig lite bättre gick jag fram till en av de skyltar med en karta över staden som finns överallt i Paris. På dessa kartor finns en röd prick som markerar skyltens placering med texten Vous êtes ici! (Ni är här!) 

För mig markerade den röda pricken inte bara var skylten stod utan framför allt var någonstans jag befann mig. För första gången kände jag mig närvarande där jag faktiskt befann mig – i Paris!
Sedan dess har jag sökt ett sätt att förmedla denna upplevelse av närvaro, av att bli sedd. Men jag har inte hittat den kontext där det skulle fungera förrän nu när jag insåg att Liljevalchs vårsalong skulle kunna vara det sammanhang jag sökt.