Vårt Land Dalsland – Et in Arcadia Ego

Mitt projekt startar nu, med denna målning Vårt Land Dalsland, som är en typ av parafras av målningen Vårt Land av den dalsländska målaren Otto Hesselbom (1848-1913), målningen stod klar 1902, och visar det dalsländska sjölandskapets vyer i skymningen. Min målning har också kopplingar till Nicolas Poussins målning med samma namn: Et in Arcadia ego (1638-1640) som beskriver människans relation till landskapet och döden. Poussin beskriver Arkadien som det orörda/perfekta landskap där döden ändå gör sig påmind, via en mystisk inskription på en sarkofag, som upptäcks av ett par herdar. Bredvid dem står en kvinnofigur och betraktar “det hela”.

Dalsland är det landskap där jag har växt upp, som finns i min själ. Ett landskap i periferin, men som nu hamnat i världens blickfång via olika internationella prospekteringsbolag som ständigt knackar på dörren, – hos landskapsinvånaren, markägaren, lokalpolitikern och hos företagaren. Människor känner splittring i frågan om mineralutvinning därför att frågan får oss att se vår mänskliga tillvaro, vad är det för avtryck vi gör i landskapet, och för vem? och för hur lång tid framåt?

I mitt just påbörjade projekt frågar jag mig; vad är livskvalitet, vad är egentligen ett gott liv? och hur bidrar företag och samhälle till människors reella mentala och fysiska väl-färd? Jag startar mitt projekt, Min färd, med att känna oro och rädsla i en ganska mörk samtid, som yttrar sig via denna målning. Men också med känsla av vilja, till att känna tilltro och hopp! om en ljus framtid, en ljus horisont.
Vi skulle alla må bra av att påminna oss själva om att vara ute i ett landskap, kanske en plats från din barndom, där du vågar stanna upp och tänka, tänka på landskapet som format dig, och på döden. I ditt och mitt landskap.

Kort om min konst:
Min konst handlar i mångt och mycket om det landskap jag härstammar ifrån, alltså Dalsland. Prospekteringsbolag/företag har gjort mig medveten om naturens bräcklighet och en stor förändring kan ske väldigt snabbt och drastiskt, och hur formas, ur de processerna mänsklig identitet? Naturens energier i landskapet, vibrationer och cykler är det jag vill frammana i skapandet. Det är också det jag hoppas att betraktaren kan känna. Jag vill visualisera minnen, känsla av urjord och urberg, glimtar av sol, och vibrationer av tillhörighet.
Mina ögon blickar oftast mot horisonten.

Jag vandrar mellan olika tekniker, och anpassar mig till den aktuella sinnesbilden. Oljemåleri, vattenfärg och grafik är de tekniker som oftast följer med i min vandring. Grafiken fungerar ofta som en skiss till att sedan måla, eller tvärtom.

Vänliga Hälsningar
Lina-Ottilia Karlsson

Instagram: art.ottilia
ottiliakarlsson78@gmail.com